Se bare Langeland og Øland!
Af Peter Andreas Harteg,
bornholmtunnel.dk (03-04-2006)
Det er flere gange i debatten om en fast forbindelse mellem Bornholm og Sverige blevet fremført, at en fast forbindelse ofte fører til affolkning og økonomisk tilbagegang. Som skræmmeeksempler er det som regel Langeland og Øland, der bliver nævnt.
Påstanden på Bornholm er, at broerne til Langeland og Øland mest af alt har haft en negativ betydning for disse øers udviklings.
Direktøren for BornholmsTrafikken skrev for nogle år siden om ideen om en tunnel mellem Bornholm og Sverige:
- Jeg synes principielt det er en dårlig ide. Det lyder godt, men jeg er ikke sikker på man opnår det ønskede resultat, nemlig flere tilflyttere og flere turister. Jeg baserer mit synspunkt på, at broen til Langeland fra Tåsinge var ment som et plus. Men det gav affolkning og en nedadgående erhvervsudvikling i stedet. I dag er Langeland nærmest død bortset fra sommerhusgæsterne. Jeg kunne frygte det samme med Bornholm.
- Det er netop Øens status - som Ø - der er spændende og særegen. Hvis man har milliarder til rådighed til en tunnel, og forestiller sig man bruger disse penge til færgetrafik kunne det blive lige så godt som en tunnel - men med bevarelse af Øens status som Ø.
Men hvad synes de egentlig selv på Langeland?
Formanden for Turist og Erhvervsforeningen Langeland, Torben Rasmussen, svarer på denne kritik:
- Ganske kortfattet kan jeg konstatere, at direktøren for Bornholmstrafikken ikke aner hvad han taler om når han fortæller at Langeland nærmest er død. Hvis ikke broen havde været en realitet fra 1962 var Langeland med sikkerhed død. (Se til erhvervsudviklingen på Ærø - så har du svaret). Der er intet at frygte ved en fast forbindelse, bortset fra at færgedriften naturligvis ophører.
Øland
Ølandbroen er flere gange blevet nævnt som skræmmeeksempel i den bornholmske debat (senest i Bornholms Radios rejseråd fredag 31-03-2006). Men har det virkelig noget på sig? Jeg besluttede mig for at undersøge det nærmere og udformede denne mail til Øland:
I write to hear with you, if you can confirm or decline a very common understanding here at Bornholm, that since the bridge from Kalmar to Öland was build in 1972, all development at your island has stopped or stepped backwards.
A lot of people here at Bornholm say, that the bridge drained Öland for commercial activities and simply moved companies and workers away from the island, instead of making it easier to run a business at the island.
Is this really true? Could you please reference any scientific research documenting the negative impact of the bridge on the economics of Öland, and also, how many percent of the inhibitants do you think are still against the bridge these 34 years after it was build?
The former mayor at Bornholm, Knud Andersen, has said this as an argument against connecting Bornholm to Sweden with a tunnel:
<cut> Jeg ønsker ikke at Bornholm skal oversvømmes af 1-2 dages turister og blive som de dele af Øland der er nærmest broen fra Kalmar. </cut>
Actually I drove over the bridge and paid a short visit to Färjestaden some weeks ago on my way back from a visit to Gotland, and to me is seems a lot less messed up with cheap tourist places than parts of Bornholm.
Is it in your eyes really true, that the bridge has been harmfull to the development of the tourist sector at Öland?
Thomas Idermark, der indtil for nylig var ordförande for Ölands Näringsliv, svarer:
I am a little surprised over what you are writing. We have absolutely no discussion about harm depending of the bridge. When the bridge was built it meant a dramatic positive effect on Öland. A lot of people decided to move to Öland and still is this happening. The situation is not exactly the same on Öland and Bornholm. The ferry trip took 20 minutes before and that meant that turist visiting Öland just for some days was a reality even before the bridge.
I can give you right in the analyse that a lot of T-shirt shops is not good, but that has nothing to do with the bridge. That is more a question about planning and supporting the right development in the society. For Öland is the bridge essential. It is a part of our strategy how to develop the island. We want to make it easier to come to Öland and to have your second living here. Öland is nowadays integrated with the region in a positive way. Primarily has the bridge been positive for the living on the Island in wintertime. What the effects sholud be for Bornholm with a tunnel is nothing I can advise you about, but for Öland is the bridge a blessing.
[...]
Thank you for righting me and god luck with the tunnel.
--
Lisbeth Lennartsson, der udover at være ordförande for Ölands største kommune Borgholm, er ordförande for Ölands Kommunalförbund, giver følgende svar:
Befolkningsmängden på Öland pekade starkt nedåt vid Ölandsbrons tillkomst.
Från att i slutet av 1800-talet varit nära 40 000 invånare så har Öland därefter avfolkats.
År 1972 när bron invigdes var befolkningsmängden knappt 20 000 personer. Prognoserna förutsåg att vid slutet av 1970-talet skulle befolkningen minska ytterligare ner mot 18000 inv.
Idag räknar vi drygt 25000 invånare på ön. Snabbast har utvecklingen gått i Färjestaden, precis i anslutning till brofästet, som hela tiden växer och som nu räknar in ca 4000 invånare .
För öns företag har bron inneburit att miljoner kronor i fraktkostnader med färja har försvunnit.
De få stora företag som finns här t.ex Guldfågeln, Forsheda, Cementa hade inte kunnat utvecklas så positivt som de har om inte bron hade funnits.
Det har visserligen också inneburit att det är enkelt att transportera mjölk till Kalmar istället för att tillverka ost i Borgholm och Arla stängde förra sommaren Ölandsmejeriet med ca 100 arbetstillfällen.
Besöksnäringen har avsevärt ökat sedan bron byggdes.
I slutet av 60-talet räknade vi in knappt 400 000 turister de år då besöksnäringen låg på topp.
Numera räknar vi in drygt 2 miljoner besökare årligen och i Borgholms kommun finns det lika många fritidshus som åretruntbostäder. Detta ligger till grund för att en stor mängd nya småföretag har kunnat och vågat starta upp.
De tidigare stora näringsgrenarna fiske-stenindustri och jordbruk har omstrukturerats och betydelsen av de bägge förstnämnda tyvärr avsevärt minskat.
Besöksnäringen tillsammans med jordbruket är numera Borgholms kommuns största näringar.
Många ölänningar pendlar enkelt till sina arbeten i Kalmar( som med högskola, länssjukhus o industrier har en helt annan arbetsmarknad än vi har på ön.) Många människor har kunnat bosätta sig på Öland enbart tack vare ölandsbron.
Det är nästan 3000 invånare på Öland som dagligen pendlar till sina jobb i Kalmarområdet.
Som du förstår är Ölandsbron av mycket stor och mycket positiv betydelse för oss.